Massor att skriva om men ingen tid.
Här tänkte jag ju att det skulle vara prima att uppdatera om allt som händer i vårt lilla liv på landet. Jag har ju MASSOR att skriva om egentligen, men tiden, den räcker ju knappt till ändå. Två hästar ska ridas, kunderna ska klippas, hemmet ska skötas, hunden ska ha sin vård och han jag bor med, honom vill jag också gärna hinna träffa någon gång.
Det går framåt med hästarna och det är så himla roligt. Zigge och jag gör så gott vi kan för att bara försöka hålla oss i trim mitt i vinterkaoset. Nästa helg vankas det 2016 års första tävling.
Flammisen gör framsteg varje dag. Nu kan jag sitta upp själv, utan hjälp och utan att hon vill döda mig. Ungefär. Kvalitéerna den hästen sitter inne på är enorma och jag vet inte hur många gånger hon skulle behöva skicka av mig för att jag ska sluta tro på henne. Hon är skarp i huvudet samtidigt som hon är superkänslig och vill så jäkla mycket att hon nästan slår knut på sig själv. Hon har landat lite i ridningen och accepterat skänkeln och tar även, korta stunder, stöd på bettet. Sparkar och protester börjar bli färre och färre för varje ridpass. Hon är helt makalös den damen. Liten, kvick, studsande gummiboll med det sjukaste trycket i bakkärran jag någonsin känt. Inte direkt några bakben man behöver aktivera som ryttare.
Imorgon ska jag ta med mig båda hästarna och åka iväg och skutta lite med Linn inför nästa helgs tävling. Flamman ska också få hoppa lite. Kanske bäst att ta med säkerhetsvästen =)
